HANS

HANS, jag kan inte tala om dig i tredje person, som om du vore död.
Jag talar till dig, Hans, du som har gått in i livet,
sprungit så hastigt in i det eviga livet
Du lämnar oss och vi vet inte vart vi ska ta oss till,
vi gråter – saknaden efter dig är för stor.Tårarna stänger in oss i mörkret. Det finns ingen väg längre.
Men en röst hörs:
Varför söker ni den levande bland de döda? (Luk 24:5)
Varför söker vi dig där du inte finns?
Du är inte i det förgångna, i våra minnen.
Du har gått före oss.
Från framtiden kommer du oss till mötes.
Du kommer med den Uppståndne.
Du öppnar porten för oss.
Du kallar oss.
Ska vi höra rösten?HANS, Johannes – den benådade –
Du har fått trons gåva,
Du är den trogne väktaren som hans herre befallt att vaka
Du vill väcka oss alla i vår tro
Och göra oss redo att ta emot brudgummen när han kommer. HANS, Du har kämpat den goda kampen
Och du har segrat.
I dig finns inget mörker
Hela ditt väsen är genomlyst av kärleken.
Hjälp oss att gå in i Guds barmhärtighet,
att ta emot hans förlåtelse,
Att låta hans ljus segra över vårt mörker.HANS, Du har varit bland oss en profet,
Du har lyssnat med dina inre öron,
Du har sett med dina inre ögon.
Ordet har varit din näring både natt och dag.
Du har talat till oss med ett brinnande hjärta
Du har undervisat, tillrättavisat, tröstat.
Hjälp oss att ta emot ordet så att det växer i vårt inre
och vi blir nya människor. HANS, äktenskapet, detta stora sakrament mellan man och kvinna
avbilden av Guds förbund med sitt folk
har varit för dig den kungliga vägen
Som lärt dig att älska med hela ditt väsen, kropp, själ och ande,
och att bära frukt.
Hjälp oss att upptäcka den mänskliga kärlekens stora hemlighet,
Dess gudomliga dimension. HANS, Du har varit präst för din hjord och firat Eukaristin,
i Jesu namn har du sagt: Ta och ät, detta är min kropp utgiven för er
Ta och drick detta är mitt blod utgjutet för er
och det har fyllt ditt hjärta med outsäglig glädje,
nu har du trätt in i hans mysterium, i den stora tacksägelsebönen,
Du har blivit Homo adorans – den tillbedjande människan.
I detta stora mysterium är vi förenade med dig,
men det är i tron, vi ser ännu inte och våra hjärtan fylls av längtan. Rättvik, den 4 mars 2008Sr Veronica op